Vinna eller förlora

Detta är en sak som jag länge velat fått ur mig, men velat fram och tillbaka om jag skulle skriva det här. Men jag väljer att göra det då jag vet att personen detta handlar om till stor del läser. 
Jag har alltid älskat barn och när en av mina bästa vänner fick barn vart jag otroligt glad. Jag följde ofta med och hjälpte till att handla,till Bvc, jag umgicks som vanligt, erbjöd att passa och hjälpa till. Körde till Näl. Till halloween köpte jag massa godis för att göra barnet glad. Jag älskar denna lille kille! Men sen fick jag barn, när Milian var ca tre månader träffades de första gången, första och sista. Kom inte på namngivelsen, inte när jag fyllde 25. Jag fick ett meddelande på Facebook. Det var jag värd efter en vänskap sedan 6e klass. Jag har ofta tänkt och velat höra av mig, undrat varför kontakten bröts och varför det blev annorlunda nu när jag fick barn. Jag har varit ledsen, men inte längre. Jag har gått vidare. Jag är glad för de åren vi var vänner och sprang hos varandra. Det är det jag kommer se tillbaka på, men jag tackar för mig nu. Vi är inte längre vänner, vi är gamla bekanta. 
Det här med att glädjas åt andra, ge och ta. Det är viktigt!  
Som vänner ska man finnas där i med och motgång, och jag är galet tacksam för de fina vänner man har runt omkring sig som finns där. Det är så en vänskap ska vara. Finns där! 

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229